Mamma, mamma, söta lilla mamma. Jag trodde vi många år hade kvar, då jag ofta vände mig till dig för svar. Att känna att du alltid fanns där för mig, är något jag alltid ska minnas hos dig. Varma kramar och en hand på min kind så fin, att veta att den här mamman är min,min,min. Att aldrig mer få se dig, aldrig mer höra din röst, känns så oerhört svårt, hur ska jag kunna finna tröst? Tårarna tycks aldrig ta slut, mamma...var är du nu? Du kommer finnas kvar inom mig, det vet jag. Men hur lång tid jag sörja ska? Ja, varenda varenda dag. Jag har förlorat min mamma! <3